Energiläget just nu
Frågor & svar
Här hittar du svar på de vanligaste frågorna från våra kunder.
Nyheter
10 januari
Igår bjöd energi- och näringsminister Ebba Busch in till pressträff för att presentera nya åtgärder för att stötta hushåll mot bakgrund av höga elpriser. Svenska kraftnät får nytt uppdrag att ta fram utökat elstöd till hushåll i hela Sverige för perioden november till december 2022. Det utökade elstödet bör bygga på tidigare modell vilket innebär:
– Stöd till hushåll där elpriset i snitt överstigit 75 öre under stödperioden (nov-dec 2022).
– Genomsnittligt spotpris minus 75 öre utgör ersättning per kWh för förbrukning under november och december.
Svenska Kraftnät ska pröva frågan om ett förbrukningstak förutsatt att det inte försenar utbetalningarna. De ska pröva om förbrukningstaket kan ta hänsyn till högre elförbrukning på grund av kallare klimat.
Planeringen att förordningen kommer att beslutas under februari månad.
Läs mer om elstödet på Svenska Kraftnäts hemsida
5 januari 2023
Dramatik och rekord sammanfattar Elåret 2022 – pressmeddelande från Energiföretagen
Elåret 2022 kan summeras med orden ”dramatik” och ”rekord”. Dramatiken har bestått i höga och svängande elpriser – speciellt under hösten. Elprisskillnaderna inom landet har också varit dramatiska där södra Sverige haft betydligt högre priser än norra. Rekord har slagits för vindkraft, solenergi och nettoexport. Under hösten noterades också tydligt hur svenskarna började spara el.
Som årsgenomsnitt var systempriset, det vill säga referenspriset på den nordiska elmarknaden, det högsta någonsin. Året gav också rekordhöga noteringar för såväl tim-, dygns-, vecko- som månadsgenomsnitt. Det genomsnittliga systempriset för år 2022 på elbörsen Nord Pool Spot blev 145 öre/kWh, en ökning med 81 öre jämfört med 2021, motsvarande 128 procent. [1]
– Bakgrunden är kriget i Ukraina där ryska begränsningar av naturgasexporten lett till höga elpriser i hela Europa. En periodvis låg vindkraftsproduktion, ett underskott i den hydrologiska balansen och lägre tillgänglighet i kärnkraften har medfört att elpriserna i Norden och Sverige i större utsträckning ökat med de europeiska priserna, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker hos Energiföretagen Sverige.
Stora prisskillnader inom Sverige
Systemprisets månadsgenomsnitt har varierat mellan 81 öre/kWh i oktober till 244 öre/kWh i december. Det högsta timpriset under året var 752 öre/kWh och inträffade den 30 augusti klockan 19–20, medan det lägsta timpriset var 0,0 öre/kWh två gånger; den 6 oktober och 12 november, båda gångerna klockan 02–03.
De genomsnittliga priserna i de fyra svenska elområdena – Luleå, Sundsvall, Stockholm och Malmö – varierade mellan 63 och 162 öre/kWh. Priset var detsamma i alla svenska elområden under 41 procent av årets timmar. I genomsnitt var elpriset i Malmö 24 öre/kWh högre än i Stockholm, 96 öre/kWh högre än i Sundsvall och 99 öre/kWh högre än i Luleå.
I Stockholm och Malmö noterades det högsta timpriset till 851 öre/kWh den 30 augusti klockan 19–20. I Luleå och Sundsvall uppgick årets högsta timpris till 643 öre/kWh den 14 december klockan 17–18. Lägst timpris i alla svenska elområden noterades den 12 november timmarna 03–05 och uppgick till minus 2,3 öre/kWh.
– Under december spreds de höga prisnivåerna även till de norra delarna av landet. Det var många saker som sammanföll med låga temperaturer och därmed ökad efterfrågan. Det handlade om begränsningar i kärnkraften, isläggning i flera älvar samtidigt, låg vindkraftsproduktion och isbeläggning i vindkraften, säger Magnus Thorstensson.
– Att elpriserna beror på många faktorer illustreras väl av att priserna sjönk ordentligt under årets sista vecka. Förutom ledigheter och Oskarshamn 3 tillbaka i drift så var temperaturerna högre och vindkraftsproduktionen ökade ordentligt, framför allt på kontinenten, fortsätter Magnus Thorstensson.
Tyska elpriser 73 procent högre än i Norden
Trots mindre tillgång till vattenkraftproduktion var prisnivån i Norden ändå klart lägre än i Tyskland, där det genomsnittliga priset blev 251 öre/kWh (145 öre/kWh i Norden).
Den höga andelen sol- och vindkraft i Tyskland gör att prisvariationerna där är betydligt större. Det högsta timpriset under året var 927 öre/kWh och det lägsta minus 20 öre/kWh.
Lägre vindkraftsproduktion medförde även att antalet negativa priser halverades jämfört med förra året. I Tyskland var priset negativt under 69 timmar. I Norden var systempriset aldrig negativt medan negativa priser noterades i Sverige under 29 timmar.
Elproduktionsfakta i Sverige med rekordstämpel
Även om siffrorna ännu är preliminära så har rekord slagits när det gäller de olika kraftkällornas elproduktion i Sverige. Vindkraften noterar 33 TWh (Terawattimmar = miljarder kWh), vilket är en ökning med 22 procent jämfört med 2021. Även solenergin* klättrar stadigt och når 2 TWh, en ökning med 33 procent. Både vindkraften och solenergin slog sina tidigare rekord.
Övriga kraftslag producerade med normal variation. Vattenkraften minskade med 5 procent till 69,9 TWh jämfört med 2021, men höll jämfört med flera år ändå en förhållandevis hög produktion. Kärnkraften producerade runt 50 TWh och den konventionella värmekraften (främst från biobränsleeldade kraftvärmeverk med samtidig el- och värmeproduktion) 15,2 TWh. Båda producerade snarlikt föregående år med en minskning på 2 procent vardera. Se cirkeldiagram över den svenska elproduktionen nedan med de olika kraftslagens andelar under 2022.Rekordstämpeln håller också i sig när det gäller nettoexport, där vi för första gången nådde över 30 TWh och landade på 33,5 TWh, en ökning med 31 procent från året före. Totalt uppgick den svenska elproduktionen till 170,1 TWh (i stort sett lika som 2021) medan vi använde 139 TWh, en minskning med 4 procent.
Med oförändrad produktion men ökad nettoexport blir resultatet en minskad elanvändning inom landet med 4 procent. År 2022 uppgick elanvändningen till 136,6 TWh mot 143 TWh 2021. Även den temperaturkorrgierade användningen har minskat med 4 procent (138,9 TWh 2022 och 144,1 2021).
– Skillnader på några procent i total elanvändning är inget ovanligt om en bara ser på ett år till ett annat. Den temperaturkorrigerade användningen brukar däremot inte variera så mycket. En minskning med 4 procent är en större variation än vanligt och kan vara en signal på förändrade användningsmönster säger Nicole Burstein, statistikansvarig hos Energiföretagen Sverige.
En minskad elanvändningen kunde noteras under nästan alla årets månader, men störst var minskningen under september, oktober och november vilket kan förklaras av de höga elpriserna och de sparsignaler som hushållen tog till sig under hösten.
Elbalansen 2022 jämfört med 2021
| 2021 | 2022 | % diff | |
| Vattenkraft | 73,4 | 69,9 | -5% |
| Kärnkraft | 51,0 | 49,9 | -2% |
| Vindkraft | 27,1 | 33,0 | 22% |
| Konventionell värmekraft | 15,6 | 15,2 | -2% |
| Solkraft* | 1,5 | 2,0 | 33% |
| Totalt | 168,6 | 170,1 | 1% |
| Import | 8,3 | 6,1 | -27% |
| Export | 33,9 | 39,5 | 17% |
| netto | -25,6 | -33,5 | 31% |
| Förbrukning | 143,0 | 136,6 | -4% |
| Temperaturkorrigerad förbrukning | 144,1 | 138,9 | -4% |
*Uppskattat värde
1) Det högsta noterade elpriset i Sverige och Norden uppgår till 14 577 öre/kWh och inträffade den 17 december 2009 mellan kl. 17-18.
27 oktober 2022
Svenska Kraftnät har presenterat modell för elpriskompensation
Alla elanvändare med eget elnätsavtal i södra Sverige kommer att få stöd för att hantera onormalt höga elpriser. Med södra Sverige avses elområde SE3, där Skövde ingår, och SE4.
Hur mycket just du får i stöd beror på stödnivån i ditt elområde och på din elförbrukning under en bestämd tolvmånadersperiod. I elområde SE3 blir stödet 50 öre/förbrukad kWh och i elområde SE4 blir stödet 79 öre/förbrukad kWh.
Du hittar din förbrukning på Mina sidor och på baksidan av din faktura.
Formerna och tidpunkten för när du kan få ut stödet är inte klart. Svenska kraftnät har vänt sig till regeringen för hantering av utbetalningen.
På Svenska Kraftnäts hemsida hittar du mer information och svar på frågor
23 september
Det pågår en mängd olika initiativ och förslag på möjliga lösningar, både nationellt och på EU-nivå. Vi återkommer med mer information när beslut tagits.
I en färsk studie från Energiforsk gjord för forskningsprojektet NEPP, har man undersökt vad som går att göra på kort sikt för att minska de höga elpriserna och kommit fram till följande fyra viktiga slutsatser:
1. Minskad efterfrågan av el skulle minska elpriserna snabbast och mest redan under kommande vinter.
2. För varje procentenhet som Europa minskar sin elförbrukning, minskar elpriserna för hushåll i elområde 3 och 4 med cirka 17 öre per kWh.
3. 10 procent minskad efterfrågan i hela Europa skulle kunna minska elpriserna för konsumenter i elområde 3 och 4 med cirka 1,70 kronor per kWh.
4. 5 procent minskad efterfrågan enbart i elområde 3 och 4 skulle minska priserna där med cirka 40 öre per kWh, även om Europas elanvändning inte minskar.
Studien ”Lowering prices in a hurry” har genomfört analyser av hur olika åtgärder i olika regioner påverkar elpriserna i Sverige. Bakom studien står Profu, Ea Energy Analyses, Energiforsk och Energy Modelling Lab inom ramen för NEPP.
16 september
Rekordnoteringar för elpriset
Europa har haft en tuff sommar när det gäller energiutbudet. Den 30 augusti nådde elpriset i södra Sverige en ny rekordnotering: 8 kronor och 51 öre per kilowattimme under en timme. Priset på kol och gas har drivit upp elpriserna i södra Sverige under sommaren samtidigt som mindre planerbar elproduktion, flaskhalsar i det svenska stamnätet och låga vattennivåer i de norska vattenmagasinen också bidragit till de höga priserna.
Ringhals fyra kommer starta reaktorn först den 1 februari, vilket innebär en försening med nära fem månader från det först tänkta datumet.
Förslag från EU-kommissionen
De förslag som man under onsdagen bestämde att gå vidare med var:
- Införa ett inkomsttak för elproducenter som har låga produktionskostnader, som ska gälla från december till mars nästa år.
- Ett tillfälligt så kallat ”solidaritetsbidrag” från gas- och oljeproducenter utanför elmarknaden, som just nu också gör stora vinster. Minst en tredjedel av årets övervinster (vinster som är 20 procent högre än de senaste årens genomsnittliga vinst) ska tas in av staten och fördelas ut till elkonsumenter.
- EU-länderna ska minska sin förbrukning med 5 procent under de timmar då elen är som dyrast. Det är upp till länderna själva att bestämma hur de ska uppnås men de är obligatoriska.
Stora förändringar väntar
Vi kan vänta oss en stor reformering av hela elmarknaden. Hur den kommer att se ut är för tidigt att säga. Energimyndigheten säger att elförsörjningen i Sverige i grunden är stabil och att elproduktionen generellt är tillräcklig för att möta elanvändningen. Det finns en risk för effektproblematik under vinterns kallaste timmar. Svenska kraftnät bedömer att risken för effektbrist har ökat, men från låga nivåer.
9 september 2022
Framsteg har nåtts i EU-diskussioner om energikrisen. Energiministrarna i EU har enats om flera åtgärder för att hantera energikrisen i Europa. Vid dagens möte i Bryssel diskuterades fem förslag för att tackla den pågående energikrisen:
- Minskning av elkonsumtion
- Pristak på rysk gas
- Solidaritetsbidrag – en omfördelning av förmögenhet från elproducenter till elkonsumenter
- Frikoppling mellan el- och gaspriset
- Kreditgarantier – I såväl Sverige som ett flertal övriga länder i Europa har staten valt att erbjuda elbolagen kreditgarantier för att täcka marginalkrav vid handel på marknadsplatser. Detta görs huvudsakligen för att säkra en välfungerande terminsmarknad.
Färdiga förslag ska läggas fram av EU-kommissionen i nästa vecka.
I Sverige har både regeringen och oppositionen långtgående förslag om en elpriskompensation som ska kompensera hushåll och företag för de höga elräkningarna. Regeringen har också tagit fram ett förslag som går ut på att de ska låna ut pengar till elhandelsbolag för att de i sin tur ska kunna erbjuda avbetalningslösningar åt kunder som har svårt att betala sina elräkningar i vinter. Samtliga länder i Europa planerar för någon form av elpriskompensation till vintern.