Hur såg egentligen elåret 2025 ut? Tidningen Energi har sammanställt ny statistik från Energiföretagen Sverige och lyfter sju fakta som ger en övergripande bild av elpriser, produktion, elanvändning och utvecklingen i elsystemet.
1. Elpriset ökade ett snäpp
Det genomsnittliga systempriset på elbörsen Nordpool – referenspriset på den nordiska elmarknaden – låg kvar på en relativt låg nivå under året, men steg något, från 41 till 44 öre/kWh (+ 7 procent). Som jämförelse låg snittpriset i Tyskland på 98 öre/kWh under året.
Det nordiska systemprisets månadsgenomsnitt varierade mellan 21 öre/kWh i juni och 68 öre/kWh i februari.
2. Ökade skillnader mellan elprisområdena
Prisskillnaderna mellan elområdena fortsatte att öka under åren. I norra Sverige (SE1 och SE2) sjönk priserna med drygt 30 procent medan utvecklingen var den motsatta i södra Sverige. I SE3 (Stockholm) ökade elpriserna med 25 procent medan ökningen var 18 procent i SE4 (Malmö).
Snittpriset i SE1 och SE2 låg på drygt 18 öre/kWh, medan SE3 hade 51,1 öre/kWh och SE4 66,9 öre/kWh. Skillnaderna berodde bland annat på god tillgång till vatten- och vindkraft i norr i kombination med begränsad överföringskapacitet samtidigt som priserna i södra Sverige är mer koppade till kontinentens elpriser.
Bara under 2 procent av tiden var elpriset detsamma i hela Sverige, vilket kan jämföras med 47 procent under 2024.
3. Färre timmar med negativa elpriser
Trenden mot allt fler negativa elpriser bröts under året. Antalet timmar då systempriset var negativt sjönk till 101 timmar, vilket är en halvering jämfört med 2024.
I SE1 var priset negativt i 519 timmar, i SE2 679 timmar, i SE3 345 timmar och i SE4 374 timmar, vilket är mellan 6 och 47 procent färre än förra året.
4. Högsta kvartspriset: 5,72 kr/kWh
Det högsta timpriset för året uppgick till 4,90 kr/kWh i Malmö den 20 januari kl 8–9 och det lägsta timpriset uppgick till -82 öre/kWh i Luleå den 2 oktober kl 19–20.
Den 30 september gick dagen före-marknaden över till kvartspriser. Det högsta kvartspriset uppgick till 5,72 kr/kWh och inträffade i Malmö den 14 oktober kl 18.45-19.00, medan det lägsta låg på –1,04 kr/kWh och inträffade den 2 oktober kl 18.45-19.00.
5. Stabil elproduktion – men sjunkande elanvändning
Den totala elproduktionen under året uppgick till 168,1 TWh (en minskning med 1 procent) och nettoexporten låg kvar på 33,4 TWh.
Importen som de senaste åren minskat och var rekordlåg förra året, fortsatte att minska till 5,2 TWh, medan bruttoexporten låg på 38,6 TWh.
Den totala elanvändningen sjönk med 1 procent, till 134,7 TWh.
6. Vattenkraften ökade – men mindre kärnkraft och vindkraft
Vattenkraften hade ett starkt år tack vare höga vattennivåer och ökade sin produktion med 7 procent, till 68,8 TWh, vilket motsvarar 41 procent av den svenska elproduktionen.
Kärnkraftsproduktionen backade dock med 8 procent, ner till 44,6 TWh, främst på grund av att Oskarshamn stått still en stor del av året. Vindkraften, som förra året sprängde 40 TWh-vallen, minskade också under året, med fyra procent, till 38,7 TWh.
Även kraftvärmen hade fortsatt tufft med en produktion på 11,5 TWh, en minskning med 1 procent. Anledningen är höga bränslepriser och låga elpriser.
7. Höga obalanskostnader
I mars ändrade reglerkraftsmarknaden för el, den så kallade mFRR-marknaden som återställer balansen mellan förbrukning och produktion i elsystemet. Tjänsten anpassades då till den kommande kvartsmarknaden för el – som startade under hösten – och började nu även aktiveras automatiskt genom en algoritm istället för manuellt.
Förändringen medförde kraftiga reaktioner på elmarknaden med mycket volatila priser och ibland extrema obalanskostnader på mellan –10 000 till 3 599 euro/MWh (1 000 euro/MWh= ca 11 kr/kWh).